Kategoriarkiv: Dagens rubrik

Frukost für alle

Postat av
Svara

Det var en rätt kul special i 18 minuter igår – frukost!

Först och främst, frukosten är verkligen en superviktig måltid. Det finns många som säger ”Jag är ingen frukostmänniska” och rättfärdigar att man hoppar över morgonmaten för det. Big mistake! Det finns ett starkt vetenskapligt samband mellan att hoppa över frukost och övervikt – därför att man helt enkelt äter sämre under resten av dagen om man låter bli att äta på morgonen. Om man tycker det är jobbigt att äta frukost – träna! Börja med ett halvt glas mjölk, eller en pytteskål yoghurt och öka successivt på. Det kan även vara lättare att dricka något på morgonen till en början, och där är en smoothie på lättyoghurt, banan och lite frysta bär perfekt!

Om man är en van frukostätare kan man finlira genom att se till att smörgåsarna och/eller frukostflingorna består av fullkorn och hela frön/kärnor och så lite tillsatt socker som möjligt. Det är även toppen med något proteinrikt, så man håller sig mätt längre – till exempel mjölk, yoghurt, fil eller rejäla smörgåspålägg som ägg, rökt skinka eller kalkon och keso. Ät gärna en frukt och lite grönsaker till frukost också så får du en färgglad start på dagen!

I reportaget var det också lite recept ur boken 365 days of breakfast, en himla fiffig bok tycker jag. Ett av recepten var chokladbollar – inget jag skulle äta till frukost, men däremot tyckte jag det var ett bra mellanmål till kaffet! Håll utkik efter receptet senare i veckan!

Tänk om vi levde i Afrika istället?

Postat av
Svara

Läste morgontidningen och såg denna insändare:

Jag läste i tidningen i fredags att varannan 80-åring i Sverige har minst tio olika mediciner utskrivna under ett år. Ändå har vi en befolkning som är oerhört duktig på att följa våra kostrekommendationer. Eller hör det hela kanske ihop? Många av dagens naturfolk, såsom inuiter och massajer, äter sig fortfarande mätta på kött, fisk, ägg etcetera. I stället för spannmål och andra kolhydratrika källor, som vi är uppmanade att äta mängder av för att hålla oss friska, äter de alltså en kost nästan enbart bestående av animaliska livsmedel. Trots det betydligt lägre intaget av kolhydrater och mediciner är de äldre betydligt vitalare. Även tandhälsan är god, också för dem som inte använder tandborste, deras hjärtan är starka och kolesterolvärdena är stabila. De är även fria från demenssjukdomar, diabetes, cancer och andra typiska västerländska sjukdomar. Finns det kanske ett samband?

Erik Bergström
Uppsala

Fånigt, tänker jag spontant. Ja, massajfolket i Afrika äter lite kolhydrater och mycket mättat fett. Men tar de bilen till jobbet, fredagsfikar med kanelbulle och ”hinner” inte gå och träna under helgen? Nja.
Och inuiterna, samma där. Dessutom är skillnaden mellan deras lågkolhydratkost med mycket animalier jämfört med vår svenska LCHF att de äter till den största delen fisk och omättade fettsyror.

Helhet, people. Vi skulle säkert också kunna bara äta kött och smör om vi ville – om vi levde som massajer och inuiter på alla andra sätt också. Någon som vill prova?

Skrivet av Jenny Karlsson, leg. dietist och föreläsare. 
Läs mer ovan eller kontakta mig för mer information om hur jag kan hjälpa dig och ditt företag.

Hjärnan styr bantningen

Postat av
Svara

Sprang på denna artikel, där en amerikansk hjärnforskare upptäckt fyra olika personlighetstyper hos personer som försöker banta: Tvångsmässig, Impulsiv, Känslomässig och Orolig.

Amen herregud, vad flummigt. Dels så tycker jag inledningen av personlighetstyper är väldigt dålig, jag har svårt att tro att de flesta överviktiga personer är så enkelt som antingen eller…

Råden som ges då? Knappast hjälpsamma.
”Om du är impulsiv och har svårt att säga nej – drick grönt te”. Eh?

En liten tjockis tänker om

Postat av
Svara

Boken som skapat diskussionsstorm denna vecka:

En barnbok författad Frida Lindgren Karlsson, sköterska och barnmorska. Om en pojkes plötsliga insikt att hans vikt och lathet är farlig och hans kamp mot bättre vanor, en smalare kropp och mer kompisar.

Tidningar, TV, psykologer och arga föräldrar har kastat sig över boken – mer ris än ros, som jag har tolkat det.

Jag vill egentligen inte uttala mig helt utan att ha åtminstone bläddrat i boken, men spontant tycker jag det känns märkligt hur det handlar om en lågstadiepojke som själv tänker om… För det går inte att ställa sådana krav eller förväntningar på barnet själv i den åldern. Och hur det slutar med att han har kompisar igen när han är smal igen – vilken drömstory!?

Vad tycker ni?

Stress och fetma

Postat av
2

Ur 18 minuter måndag den 7 november:

” Hos barn med en stressad mamma är övervikt fyra gånger vanligare,
enligt avhandlingen som nyligen lades fram vid Uppsala Universitet.
- Känner man stress i sin föräldraroll orkar man kanske inte göra lika kloka livsmedelsval som man gör om man mår väl, säger forskaren Christina Stenhammar som genomfört studien. ”

Just det, prioriteringar!

Maffig apelsinjuice

Postat av
Svara

Efter spinningpasset plockade jag upp ett nummer av SATS magasin. Jag satt och bläddrade och hittade en sida där deras nutritionist skrev upp hur man ska äta för att gå upp respektive gå ner i vikt.

”Även om ett glas juice är fullt av vitaminer
så innehåller det nästan lika mycket kalorier som en liten hamburgare.”

Felfelfelfelfel, som Brasse skulle säga. Eller ja, ett glas på en halvliter då – om man jämför med en liten McDonaldsburgare, utan ost.. Tro inte på allt ni läser!

Kokainbullar

Postat av
Svara

” Problemet är att du ska tänka på det här när du är 30-40 år gammal men då är det få som känner motivationen. En del säger att de hellre lever gott och dör några år tidigare, men då inser de inte att de där sista tio åren kan bli en förskräckligt tråkig avslutning på livet. ”
- Sören Gyll

Ett tänkvärt citat ur artikeln som SvD gjorde i måndags om hur fett och socker påverkar vårt belöningscentrum så pass att det kan skapa ett kraftigt beroende. Jämförelsen man gör med sött, fett och kokain i artikeln kommer från en studie där man såg att möss fick ett lika stort begär efter sött och fett som efter kokain när de utsattes för substanserna.

Sören själv fick fettlever efter en diabetes (som gissningsvis inte sköttes så bra och han gick omkring med höga värden under en längre tid) som ledde till cancer och sedan transplantation av levern. Han säger att han åt rätt bra, men hade mycket svårt att stå emot sötsakerna.

Sockerberoende ”finns inte” ur vetenskaplig syn, men självklart är det så att man på mycket individuell nivå kan uppleva ett sug så starkt att det kan jämföras med ett beroende. Men det är mycket individuellt, och det är inte samma sak som att säga likställa socker med kokain som substans. Hur man arbetar emot det här beroendet är också mycket individuellt – sluta helt eller trappa ned? Ersätta med äpplen eller promenader? Oavsett så kräver det arbete, och det finns inga mediciner. Och varje steg framåt räknas, även om det handlar om 4 glas istället för 5 glas läsk per dag.

Snask-Sverige

Postat av
Svara

I dagens 18 minuter skrivs det om hur Jordbruksverkets senaste statistisk visar att vår godiskonsumtion bara ökar och ökar. 1960 åt vi 6.7 kg godis per person och år (eller ”konfektyr och choklad”, som det definieras som) och idag äter vi alltså närmare 15 kg. Bryter man ner det till ca 300 gram per vecka låter det väl inte helt otroligt i jämförelse..? På 60-talet gjorde man i och för sig mer egna godsaker, och det har man även sett idag att vi köper mindre rent socker och annat sött som vi själva kan använda till bakning och liknande.

Jämfört med 2007 och 2008 verkar trenden däremot röra sig svagt nedåt – kanske är vi påväg mot rätt håll ändå?

I mitt arbete stöter jag ofta på åsikten att ”men man MÅSTE ju få unna sig, annars blir ju livet tråkigt”. Och ja, klart man får unna sig. Men kom ihåg att föreställningen att livet skulle vara mindre värt utan choklad, kakor och bullor är något VI skapat - det är inte ett absolut faktum. Vi kan själva påverka hur vi ser på våra liv, och vad vi kräver för att vi ska känna oss lyckliga.

Kosttillskott och risk

Postat av
Svara

Två stora studier har slagits upp i media den senaste veckan där man sett att kosttillskott ökat risken dels för prostatacancer hos män och även ökad dödlighet för äldre kvinnor.

I SELECT-studien såg man bland ett stort antal deltagare (ca 35 000) att tillskott av framför allt vitamin E ökade risken för prostatacancer hos män med upp till 17%. Man studerade även effekten av selen-tillskott samt dessa två tillsammans, men såg inte samma ökade risk. Doserna har var väldigt rejäla, ca 40 gånger det dagliga behovet för vitamin E och 4 gånger dagsbehovet för selen – detta gavs till deltagarna under ca 5 års tid, med undantag för placebogruppen.

I The Iowa Women’s health study såg man bland ca 42 000 postmenopausala kvinnor att de som tog tillskott – exempelvis muiltivitaminer, vissa B-vitaminer (särskilt folsyra och vitamin B) och mineraler som järn, magnesium, zink och koppar – hade ökad risk för dödlighet, snarare än motsatsen som kanske var det som eftersträvades… Kalciumtillskott var det enda som tydde på positiva hälsoeffekter, men man såg inget dos-responsförhållande (alltså: INTE ju mer desto bättre). Järntillskott var det som visade på tydligast ökad risk, särskilt vid högre doser (runt och över 200 mg/dag).c

Slutsats? Det går inte nödvändigtvis att överföra de här resultaten på de personer som tar vitaminer och mineraler från svenska Apotek, eftersom doserna i Amerikanska preparat generellt är större. Men, detta bekräftar ytterligare det vi redan visste – kosttillskott medför inte alltid något positivt. Att ta kosttillskott ”bara för att vara på den säkra sidan” är kanske inte den bästa idén. Som dietist rekommenderar jag personer som har ett lågt intag av vissa födoämnen vissa tillskott, till exempel:
De som inte äter mjölkprodukter får gärna ta kalcium.
De som inte äter fisk får gärna ta omega 3 och vitamin D.
…men inte i större mängder än det rekommenderade behovet per dag.

..och så avslutar vi med den självklara slutklämmen: Vanlig och varierad mat är alltid bäst.

Här kan du hitta rekommendationerna för intag av olika vitaminer och mineraler. Om du känner dig osäker på om du får i dig allt du behöver, kontakta dietisten kopplad till din vårdcentral eller besök Matkalkyl.se.

Banbrytande råd

Postat av
Svara

I det senaste numret av Aftonbladets bilaga Wellness skrev de om den senaste, fräschaste trendmetoden – Mayodieten!Håll i er nu, så ska ni få höra råden som är framtagna av ett forskarteam på Mayokliniken i USA:
- Mycket frukt och grönsaker.
- Fiberrika kolhydratkällor, helst fullkorn.
- Magra proteinkällor som fisk, kött, fågel, ägg och mejeriprodukter.
- Fett från växtriket – oljor, nötter, avokado.
- Ät alltid frukost.
- Plocka bort onödigt socker och sötsaker.
- Rör på dig.

Revolutionerande.

Eller näe, inte egentligen. Vad är skillnaden på dessa råd och Livsmedelsverkets? Orden forskarteam och rasa i vikt, kanske.

Mängderna av denna mat är standardiserad till 1200 kcal (kalorier), vilket garanterar viktnedgång för vem som helst. Vi snackar små mängder mat, en normalkvinnas halva dagsbehov. Sedan ökas det till 1400 kcal för viktstabilitet, vilket fortfarande är mycket lite mat.

Enligt artikeln förespråkar teamet på den här kliniken långsiktiga förändringar ändå, vilket är tur. Att följa denna ”metod” till punkt och pricka utifrån en kvällstidningsbilaga är däremot knappast långsiktigt i sig.