Som ni säkert förstått är det just middagar jag äter vegetariskt på måndagar – på lunchen äter jag i stort sett alltid en matlåda, och den kan bestå av vad som helst som serverats under helgen. Igår valde jag istället av praktiska skäl att äta vegetariskt på lunchen istället – linsbiffar med ugnsstekt potatis och yoghurtsås, mums! På restaurangen hade de även gjort en curryröra av mosad majs och, ja, curry. Oväntat gott!
Apoteket gör just nu hård reklam för sitt Laktosintoleranstest:
Man köper alltså ett testkit, där man gnuggar insidan av kinden med en bomullspinne. Denna skickar du sedan iväg till Apotekets lab, som tar reda på om du är laktosintolerant eller inte. Bra grej att göra det så enkelt och lättillgängligt – men, jag vill bara passa på och belysa något med dessa test. Detta är samma test som man kan göra på vårdcentralen om man skulle söka läkarkontakt angående sina magbesvär. Man undersöker alltså om man har en gen som avgör om man blir laktosintolerant – i vuxen ålder. Där har vi haken alltså. Testet säger inte om man är laktosintolerant här och nu – är man alltså barn är testet i stort sett värdelöst, och det är svårt att lita på även som ung vuxen. Det absolut bästa sättet att veta om man är laktosintolerant är faktiskt följande:
-Uteslut laktos i två veckor och se om du mår bättre.
-Drick sedan ett stort glas mjölk, och se om du mår sämre.
Jag har varit riktigt dålig på att uppdatera på sistone – att klämma ihop ett ett nuförtiden heltidsjobb (förut jobbade jag deltid åt ägnade resten av tiden åt detta), träning, ett socialt liv och tillräckligt med sömn på ett dygn länmnar inte mycket tid till bloggande. Jag fortsätter kämpa!
Denna vecka blev det a taste of Thailand – pad thai!
Först lade jag risnudlar i blöt, sedan fick de ligga under tiden jag var ute på en löprunda. När jag kom hem hettade jag upp wokpannan och slängde i ingefära, vitlök, sambal oelek och quornbitar.
Bild: www.quorn.se
På med ägg, limesaft, farinsocker, fisksås, hackade jordnötter och salladslök så var middagen klar. Tyvärr blev det ingen bild eftersom vi åt i mörker (och min Iphone har ingen blixt), men oavsett så är bilden på den thailändska stranden ovanför mycket finare. Ni hittar ett bra recept här – själv tycker jag att oavsett vilket recept jag följer så får jag inte riktigt till det. Jag tänker fortsätta försöka, för pad thai är GOTT!
Nu har jag kört No Meat Monday ett tag, ska vi repetera varför jag gör det och varför jag vill uppmuntra er läsare att göra det? Jo, det är miljövänligt att äta vegetariskt och det är även bra för hälsan (man har sett att vegetarianer generellt är friskare än personer som äter mer kött).
Helgöppet på jobbet betyder kanske inte ledigt, men åtminstone sovmorgon och lite mer tid åt frukosten. Idag blev det avokadosmoothie – jag mixade tre avokados, en mogen banan, lite frusen mango, naturell Havregurt och citronjuice till två portioner härligt krämig smoothie!
Att ha på sig en stegräknare är ett superbra och enkelt sätt att mäta hur aktiv du är – både i vardagen och ihop med dina pulshöjande aktiviteter.
För ett år sedan hade jag på mig en stegräknare i en månad – tanken var att jag skulle ha på mig den i två veckor, men sen tyckte jag det var så intressant att jag fortsatte. Jag tog bara av mig den när jag cyklade och tränade, och de aktiviteterna räknade jag om på stegraknare.se
Nu när jag har flyttat närmare stan (och därmed cyklar mindre och kortare avstånd) och bytt jobb är jag riktigt nyfiken på hur det påverkat hur aktiv jag är – så nu åker stegräknaren på igen! För ett år sedan snittade jag på 17 000 steg per dag, där majoriteten kom från cykling eller träning.
Vi är rekommenderade att ta 10 000 steg per dag, och medelsvensken tar 5000 steg idag (alla aktiviteter inräknade). Vi är alldeles för inaktiva när det gäller vardagsmotion (vi tar bilen till jobbet, sitter vid datorn…) och alldeles för få har någon pulshöjande motion på fritiden. Vi behöver vara aktiva i vardagen OCH höja vår puls regelbundet, inte bara det ena eller andra.
Har du en stegräknare??
Nytt och provsmakat! Fun light sötat med det ”naturliga” sötningsmedlet Stevia (eller steviolglykosider, vilket är det söta utvunnet ur växten Stevia). Jag tyckte det var kul att Stevia godkändes som tillsats, jag kom i kontakt med det första gången när jag gick i gymnasiet. Jag hade läst om denna naturliga ersättning till socker och beställde både den torkade växten och det supersöta extraktet på internet. Däremot upptäckte jag snabbt att jag inte gillade det, det hade en bismak som jag kände alltför väl och inte tyckte om. När jag provade Fun light green kände jag direkt samma bismak sprida sig i min mun, usch. Jag känner för övrigt sällan av andra sötningsmedel, t.ex. i läsk. Det blir nog alltså inte mycket mer drucket ur denna flaska för min del!
Så hur går det att äta mjölk- och glutenfritt? Det är SVÅRT! Min kille tycker jag är knäpp som börjar med något sånt här precis innan påsk, men vi vet ju att det aldrig passar BRA att göra förändring – eller hur? ”Jag börjar nästa vecka, för nu är det ju så mycket med…”
I onsdags fick jag nästan andnöd när jag insåg att jag inte kommer kunna äta någon choklad över påsk – jag som är en chokladoman även när det inte är godishögtid! Igår suktade jag efter det kalla glaset mjölk som gubben drack på andra sidan matbordet. Idag var jag nära att ge upp när jag skulle äta lunch ute och det enda alternativet som var mjölk- och glutenfritt var salladen (minus pasta eller bulgur, som annars ingick) – jobbigt eftersom jag inte är ett stort fan av kall mat till lunch.
Ikväll åt jag middag med goda vänner, räkor och lite annat gott plock. Jag hoppade över brödet helt och hållet eftersom de glutenfria alternativen inte kändes så lockande, gjorde en fransk chokladkaka som var mjölk- och glutenfri men dreglade lite över den vispade grädden som resten av sällskapet fick äta till…
Det här kommer bli tufft, hörni.
Sista mars är förbi och Stefan är i mål!
Summa summarum av denna tid kan man säga är följande: Stefan har framför allt skurit ned på sötsaker och choklad samt försökt få till mer regelbundna vanor med genomtänkta alternativ på tallriken. Han har försökt vara fysiskt aktiv genom att spela innebandy och gå på gruppträning (där han känner sig mer lättmotiverad än jämfört med i gymmet eller löpspåret). Vardagsmotionen har väl inte varit prio, men några promenader istället för tunnelbana och trappor istället för rulltrappor har det definitivt blivit. Han äter mer frukt och grönt nu än tidigare, även om han fortfarande har en bit kvar till de rekommenderade 500 grammen om dagen. Stefan har inte nått sitt viktmål, men är ändå nöjd eftersom han upplever att det är så enormt stor skillnad på hur hans kropp ser ut och hur han mår! Han sover till exempel bättre och har inte lika ont i ryggen längre.
Nya kroppsmått
Längd: 187 cm
Vikt: 86.1 kg (-7.4 kg)
Midjemått: 85 cm (-11 cm)
BMI: 24.6 (-2.1)
Bröst: 103 cm
Vänster arm: 32 cm
Höger arm: 32.5 cm
Vänster lår: 57.5
Höger lår: 58 cm
Jag har inte skrivit ut skillnaden på bröst, armar och lår eftersom det skiljer någon centimeter på dessa ställen. Det har däremot blivit dramatisk skillnad på midjemåttet, vilket vi knappt kunde fatta. Efter lite diskussion tror vi det beror på hans corepass, och att midjan helt enkelt blivit tightare! Tyvärr finns det inga före- eller efterbilder att bjussa på, men jag ska undersöka saken vidare…
Häromveckan gjorde jag ett riktigt gött fiskrecept som jag nu provade göra vegetariskt – sojafiléer fick koka ihop med Oatly Imat, kaviar, dill, citronskal och peppar. Detta serverades med potatis och broccoli. Voilà – inte bara vegetariskt, mjölk- och glutenfritt också! Jag äter normalt mycket sällan kokt potatis, men nu blir det betydligt mer framöver!